Rapport från årsmötet 2019

Många föreningar har årsmöte vid den här tiden på året, så ock OEYC. Som alla känner till  är OEYC:s medlemmar utspridda över hela landet med en och annan medlem även i våra grannländer. Vi har valt att förlägga årsstämman växelvis mellan Stockholm och Västkusten. I år var det Stockholms tur. Det är alltid lite pyssel med att hitta en lämplig plats för mötet. Vi vill att det ska bli en trevlig stund för de som deltar och att det även bjuds på en upplevelse utöver det formella årsmötet. Valet av plats föll i år på slagfältsmuseet HAMN och restaurangen Saltsjö Pir. Det var ca 24 personer som anmält sitt intresse den 23 mars. Turordningen mellan begivenheterna var: deltagande på årsstämman, visning av museet och som avslutning smörjning av kråset.

Mötet valde Jan Freudmann till mötesordförande och Gunilla Guvå som sekreterare.

Kassör Bengt Guvå till vänster. Sittande, mötesordförande Jan Freudmann. Stående, mötessekreterare Gunilla Guvå.

 

Ekonomin är som bekant en viktig detalj i en förenings liv och kassör Bengt Guvå redogjorde för läget och årsmötet fann det vara gott. Medlemsavgiften hålls oförändrad på 100 kronor och räcker till för att dra runt verksamheten. Ledamoten Sven Sundgren som i styrelsen haft funktion som sekreterare hade meddelat att han ej ställer upp för ytterligare en period. Hans plats som ledamot kommer att besättas av Ann-Sofie Gustavsson som kommer från Västkusten. Hon kunde tyvärr själv inte medverka under mötet men blev väl presenterad av Göran S. Haeger som tillsammans med sin hustru Lena representerade västkusten på detta möte. Övriga funktionärer som stod för omval valdes in för ytterligare en period.

Valberedaren Åsa Jönsson hade själv vaskat fram sin efterträdare. Lennart Hjälm tar över rollen som sammankallande valberedare.

Sammankallande i valberedningen Åsa Jönsson

 

Styrelsen ställde frågan till stämman om den tycker det skulle vara en god idé att ordna en gemensam vinterträff på en plats som ligger så till att det blir lagom långt för alla. Det tyckte man var en bra idé utan att kunna komma med något konkret förslag. Styrelsen uppmanades att via hemsidan och FaceBook försöka få lite input. En annan fråga var hur mötet såg på framtiden för tidningen Vi Seglar. Det har under senare år varit svårt att få in material att fylla tidningen med. Stämman var dock tydlig med att tidningen gillas och hoppades på en framtid. Stämman föreslog att redaktionen använder sig av något som har skrivits i FaceBook-gruppen där det ibland redogörs för intressanta byggprojekt och seglingar.

Styrelsen beviljades ansvarsfrihet och mötet avslutades. Tack till Jan och Gunilla som skötte mötet så bra och så ett stort tack till Sven och Åsa för era insatser i OEYC.

Sedan blev det förflyttning en trappa ner till museet. Museet HAMN som det heter är ett ganska nytt museum. Museet grundades 2014 och bygger på Sveriges första riktiga slagfältsarkeologiska undersökning, nämligen slaget mellan ryssar och svenskar 1719 vid Baggensstäket, ett av Sveriges mest omskrivna slag under de så kallade rysshärjningarna. En yta motsvarande 100 fotbollsplaner undersöktes under sju års tid. Över 1000 föremål hittades. Efter en omfattande analys av föremålen stod det klart att historien måste skrivas om. Den historieskrivning som hittills gällt har baserats på höga svenska befäls beskrivningar av hur slaget förlöpte och de har haft en tendens att försöka framstå i bättre dager. Dessutom kanske man inte riktigt förstod ryssarnas intentioner med sina härjningar vid den här tiden. Spännande? Det finns inget som kan få en historieforskare att gå igång bättre än att kunna vederlägga tidigare sanningar. Museet bygger sin utställning på de nya rönen och är man intresserad av att uppdatera sina kunskaper om det berömda slaget gör man sig besväret att ta sig dit nu landvägen – eller om man seglar på ostkusten så sparar man besöket till i sommar och angör HAMN med egen båt. Hurusom blir det en inspirerande stund på ett fint museum som har ambitionen att visa ett historiskt skeende, men även vill fungera aktivt i en kulturell kontext i det moderna Fisksätra.

I samma byggnad ligger restaurangen Saltsjö Pir. Där samlades vi vid ett långbord och hade som avslutning en trevlig stund med mat, dryck och samtal. Rapportören av denna dag satt placerad i mitten av bordet och kunde inte följa vad som sades ute vid flyglarna, men att döma av det livliga gestikulerandet så torde det inte ha varit brist på ämnen att samtala om. Tack Marianne och Bengt i styrelsen som pysslat ihop denna dag.

Beppe Backlund