Resebrev nr 9
från "Elvina"

Lördagen den 19 februari 2005.


Trötta men glada Atlantseglare.

Hej igen!

Vi har rört på oss en del sen senast, inte så långa avstånd men inom flera olika länder. Det är ju inte mer en en dagssegling till nästa land!

Vi är glada för att vi stannade på Barbados. Vi var där i 2 veckor och hann med att åka runt och se oss omkring. Transporten sker för det mesta i minibussar där det inte finns någon gräns för hur många som släpps på. En gång var vi 21 stycken men alla är glada att vara ombord fast kanske ännu mer för att komma fram ...

Det jobbigaste var nattsömnen i Carlisle Bay: discona iland drar igång på eftermiddagen och håller på till sent. Fredagarna var volymen i bott och 04.00 slutade dom så vi seglade iväg fredag fm för att slippa ännu en sömnlös natt. Det är ju bättre att ta 3 timmars skift och i alla fall få sova då!


Vår lagun i Le Marin, Martinique.

Seglingen till nästa ö, Martinique, var 110 nm lång så vi gjorde en nattsegling och kom fram lagom till frukosten. Vi ankrade upp i en underbar lagun där vattnet var så stilla så det kändes som att bo på land! Mangroveträd ramade in vattnet och det fanns fågelkvitter, syrsor och paddor att lyssna till istället för diskodunket - underbart! Ön är fransk, valutan är euro och landet tillhör EU! Vi närmade oss karnevalstider och fick ta del av några ”för-parader” i Fort-de-France. Mycket festligt och det syns att folket är stolt över traditionen.


Karnevalstider i Fort-de France, Martinique.

Vår vän Alison på Shadowfax har en ”hike”-bok över Karibien och vi följde glada med på 2 utflykter. Martinique har en regnskog som är fantastisk att upptäcka med både blommor, träd och småkryp. Den ena dagen gick vi nedför i 2 1/2 timmar för att sen gå uppför lika länge! Vi trodde att vi var i sämre kondition än vad som visade sig vara fallet så det kändes bra för oss. Några andra i gruppen (av seglare) hade det lite tuffare men med många vilostunder kom alla hem igen.


Krilla vid mahognyträd, Martinique.

En annan dag blev det en promenad som visade sig bli en tuff klättring på en lerig stig uppför en brant bergsrygg. Det blev mycket arbete för armar och ben - teknik mer än kondition - som till slut gav belöning i form av en fantastisk utsikt över Martinique och även St Lucia i fjärran. Vi hade lera upp till armbågarna och efter återfärden även mycket smutsiga shorts ... Träningsvärken efter den dagen var given så nästa gång vi följer med på ”strawhat-tours” kommer vi att kolla svårighetsgraden innan vi är halvvägs uppför ett berg! Nästa tur den dagen tog oss till en flod där vi kunde svalka av oss i ca 17-gradigt vatten och skrubba bort leran. Sötvatten till på köpet men det var allt kallt ...


Seglargänget under klättringen.


Vi är uppe och nu ska vi ner igen.

Hur mycket vi än tyckte om Martinique var det dags att ta ett beslut: gå norr- eller söderut. Efter mycket funderande bestämde vi oss för att gå norrut. Krilla skickade in en intresseanmälan till ett snickeri på Antigua och dom ville ha honom, så snabbt som möjligt dessutom! Så vi satte fart och seglade till Dominica där vi bara gjorde ett nattstopp för att därefter fortsätta mot Iles de Saints söder om Guadeloupe.

Seglingarna mellan öarna kan vara tuffa med hela Atlantsjön i sidan och mycket vind, eftersom vinden accelererar i passagerna. Vi fick en riktigt gropig segling från Dominica. Det var skönt att gå iland på Iles de Saints och trampa land efter 3 dagar ombord. Om man bara flaggar gult så behöver man inte klarera in men då får man heller inte gå iland. Vi trodde vi kunde klarera in där men under karnevalstider är allting stängt!

Även i Guadeloupe stannade vi bara en natt, därför att våra vänner på Horai och Reflection skulle gå genom kanalen som delar Guadeloupe i två delar och där är det bra att gå i grupp. Det är 2 broar man ska under, den första öppnar kl. 05.00 på morgonen och den andra 20 minuter senare. Lägg till några mycket grunda partier och mörker så förstår ni varför man vill ha sällskap ... Allt gick dock bra och vi ankrade efter den andra bron och åt frukost i väntan på ljuset. Det vi blev överaskade av här var knott. Och då talar vi inte om en svärm på 100 stycken utan om miljoner! Det gick inte att sitta ute och äta så det blev att sätta upp myggnäten och slå ihjäl så många vi kunde av dem som var inne. Det tog oss 3 dagar att bli av med knotten. Vi tog hjälp av myggspiraler för att röka ut dom. Hur mycket det kliade efteråt ska vi inte tala om.

Seglingen från Guadeloupe upp till Antigua var som en dröm. Fem sekundmeter från sidan, snälla sjöar och solen strålande från en blå himmel. Det var Elvinavind och vi seglade förbi Horai (Cheoy Lee 41) och en fransk katamaran och det var härligt! Vi lämnade Kap Verde samtidigt med Horai och dom tog 16 dagar till Barbados när vi tog 20 så det kändes extra bra.


Maskeradparty på Antigua.

Elvina ligger nu ankrad i English Harbour på Antigua och Krilla jobbar! Gunilla är hemmafru för närvarande men hoppas hitta något att göra vid sidan om båtsysslorna. Platsen är historisk och mycket vacker. Det ligger många stora båtar här och dom kallas inte megayachts längre, det är gigayachts. Antigua kan dessutom ståta med att ha 365 olika stränder, en för varje dag på året! Vi vet inte hur länge vi kommer vara kvar här men det blir förmodligen några månader, sen måste vi ta ett nytt beslut om vart vi ska styra kosan under orkansäsongen som beräknas vara mellan 1 juni och 1 december.

Ha det bra önskar Gunilla och Krilla

 

Copyright © OE Yacht Club of Scandinavia 200
Uppdaterad söndag 10 oktober 2004 webbredaktören